Kvällen har gått i nostalgins tecken.
Käraste M bjuder ofta (tack och lov!) på festmåltider. De få gånger då mitt kök vanhelgats har jag enbart lyckats åstadkomma röra. Mina kulinariska färdigheter lyser nämligen med sin frånvaro. Konsten att omsätta recept i praktisk handling är en hel vetenskap, en omöjlig sådan. Något som M dessvärre har fått erfara både en och två gånger. Det ända jag hittills oklanderligt kunnat bemästra är havets läckerheter. Ja, alltså; konservöppnare, fiskbullar, micro. You do the math. Denna patetiska ursäkt för mat skulle jag dock aldrig utsätta M för. Lite värdighet för tusan.
Som grädde på moset hölls en filmvisning i sann Blu Ray-anda - Skönheten och Odjuret på klassisk VHS, cirka 1991. Samma välbekanta och magiska känslor som jag kände för 10 år sedan, återupplevdes. Hoppas aldrig de försvinner. Hoppas aldrig jag blir tvungen att växa upp och faktiskt börja ta livet på allvar. Drömvärlden är och förblir min verklighet. Naiv? Not likely. Psykotisk? Most likely.
Käraste M bjuder ofta (tack och lov!) på festmåltider. De få gånger då mitt kök vanhelgats har jag enbart lyckats åstadkomma röra. Mina kulinariska färdigheter lyser nämligen med sin frånvaro. Konsten att omsätta recept i praktisk handling är en hel vetenskap, en omöjlig sådan. Något som M dessvärre har fått erfara både en och två gånger. Det ända jag hittills oklanderligt kunnat bemästra är havets läckerheter. Ja, alltså; konservöppnare, fiskbullar, micro. You do the math. Denna patetiska ursäkt för mat skulle jag dock aldrig utsätta M för. Lite värdighet för tusan.
Som grädde på moset hölls en filmvisning i sann Blu Ray-anda - Skönheten och Odjuret på klassisk VHS, cirka 1991. Samma välbekanta och magiska känslor som jag kände för 10 år sedan, återupplevdes. Hoppas aldrig de försvinner. Hoppas aldrig jag blir tvungen att växa upp och faktiskt börja ta livet på allvar. Drömvärlden är och förblir min verklighet. Naiv? Not likely. Psykotisk? Most likely.